Being Johanna

Nu har jag varit hemma i nästan tre veckor och jag är så sjukt uttråkad. Jag lämnar snart igen. Fattar inte att inte fler tar sig härifrån så snabbt som möjligt. Helsingborg är inte så jävla ball alltså. Det är klart att det inte passar alla  att resa eller plugga utomlands, men alla som klagar och säger att de vill härifrån - ÅK! Vänta inte! Jag har aldrig tänkt att jag gjorde fel som stack direkt, på hösten efter studenten. Jobbade den sommaren här hemma och sen var det bara att sticka. Jag och tjejerna har verkligen varit med om så himla mycket roligt. Dansat på bardiskar i Rotterdam, smugit runt och fnissat ihjäl oss i Amsterdam, bott på det skabbigaste hostel någonsin i London (1711 mil från stan), ätit på Subway varje morgon i en vecka - 7 dagar i rad och sedan aldrig mer, varit på bögfest, varit på spanska, brazilianska och franska fester, blivit blacklisted på ett hostel i Dublin, varit på världens bästa festival på Irland, låtit killar betala för ett rum åt oss på ett hostel, fått världens godaste frukost serverad efter att ha slaggat i någon randomers hus, varit nära att missa sista bussen från Glen da Lough till Dublin (bara nästan, och tacka gud för det, annars hade vi fått sova i en skog den natten. Hade kanske varit värt det........), varit så fattiga att vi bara hade råd att äta rostebröd i en vecka för att vi lagt sista pengarna på cigg och öl istället... And so on. Ja, jag lämnar snart igen. Puss och kärlek!

Har haft diskussioner med sjukt trångsynta människor det senaste dagarna. Så här kommer ett litet inlägg om kärlek. Självklara saker för de flesta, men inte för all tyvärr.

Kärlek är det bästa som finns. Den starkaste känslan. Alla blir någongång kära (jag hoppas verkligen det i alla fall). Alla älskar. Och det är verkligen så himla underbart. Ändå finns det så mycket fördomar och "regler" när det gäller kärlek. Det är så sjukt med folk som säger "Man får inte vara kär i den och man får inte älska den och bla bla bla". Folk som säger att man måste vänta så länge med allt, t ex förlovning och giftermål. Varför? Det är väl det vackraste som finns, ett par som vill vis upp sin kärlek till varandra för hela världen. Det spelar väl ingen roll om man är 17 år och "bara" varit tillsammans i sex månader. Klart man ska få förlova sig utan att andra lägger sig i. Man väljer väl själv? Och det är ju klart att det går åt helvete ibland, men just då var man ju så himla lycklig! Det är väl mer värt än att man ska gå och vänta bara för att några trångsynta personer tycker så?

Eller att man inte skulle få bli kär i vem man vill! Det är nog det dummaste. Det spelar väl ingen roll om det är en kille eller en tjej, svart eller vit, eller någon man vet att man aldrig kommer få, som en kändis till exempel. Det är klart att det är riktig kärlek, oavsätt om man är fjorton år och kär i Shane i Westlife eller om man är 35 och kär i sin man eller fru. För man kan inte styra sina känslor. Man blir kär i den man blir kär i, och så enkelt är det. Att det ens finns fack som heterosexuell, homosexuell, bisexuell till exempel är bara löjligt. Kan kärlek inte bara få vara?

Precis som alla andra ska jag skriva om Debatt igår med Blondinbella, Ebba von Sydow och Maria Wetterstrand.
Först: Jag är så satans trött på att så fort någon säger något om Ebbas livstil tar hon till det gamla "Amen om en kille skulle göra så, då skulle det inte vara en lika stor grej, bla bla bla bla". Det är klart att hon har en poäng, men jag vill ha ett ordentligt svar ur henne!! Varför gör du såhär? Tänk om för en gångs skull hade svarat "Jag gör såhär därför att.....". Hon är ju smart! Varför gör hon sig dum?

Att Blondinbella gjorde ett väldigt korkat intryck är vi väl alla överens om? Hon har levt ett så jävla isolerat liv, och det är väl inte hennes fel, och hon har inte en jävla aning om någonting som händer utanför stureplan. Det är nästan lite synd om henne. Förstår hon inte att det inte handlar om att man shoppar utan om hur man shoppar?

Maria Wetterstrand är den enda som är vettig, hon kommer med förnuftiga argument och hon vet vad hon pratar om.

Fyller nog på detta inlägget senare, nu måste jag springa iväg till jobb!
KÄRLEK

Har ni läst det här inlägget (krönikan) av Hannah Arnhög? Jag tycker Hannah är skit bra. Hon är nog min idol. Har hon inte rätt?

Jag och min pojkvän har haft vilda diskussioner om just ungdomar som har sex. Han är uppvuxen i ett katolskt hem på Irland (en ö där det fortfarande är olalgligt att göra abort och skilja sig) och jag är uppvuxen i ett väldigt öppet ateistiskt hem i Sverige. Jag har växt upp med sexualkunskap i skolan, började med p-piller när jag var femton och har haft sex lika länge. Min kille har aldrig haft sexualkunskap. Och han tycker inte att man ska ha det, Inte förrän kanske sista året i skolan (då är man 17 på Irland), för innan dess är man för liten. Grejen är att om man inte har sexualkunskap i skolan i Sverige kan man ändå lära sig allt (jag tänker främst på skydd) i vilket tjejmagasin som helst, eller av Hannah. Men på Irland går inte ens det! Sex är så himla tabu i det landet att man kan inte ens läsa om det. Klart som fan att det ställe som jag har sett flest tonåriga mammor är i Dublin. De VET inte hur viktigt det är att skydda sig, det vet inte vart man kan få tag på kondomer, och de har inte råd med p-piller.
 
Mina tjejkompisar på Irland, och min killes lillasyster som är 17, skulle aldrig prata om sex och skydd med sina mammor eller pappor. De har ingenting som liknar ungdomsmottagningen, och man kan inte läsa sexspalter i tidningar för ungdomar. Hur väntar man sig att ungdomar ska veta då hur viktigt det är med skydd? Irländska föräldrar kan ju inte på allvar fortfarande tro att deras barn väntar till bröllopsbatten med att ha sex? Och om man inte kan prata med sin egen mamma, vem ska man då prata med? Undervisning är det viktigaste som finns, ÄVEN sexualundervisning.

Igår började det ny tjej på jobbet. Verkade jätte trevlig och duktig så. Jag blev utsedd till fadder och visade henne hur det går till. Sen hade vi lunch. Efter lunchen satt hon vid sitt skrivbord i kanske en timme och drack té varpå hon gick in på chefens kontor en liten minut för att sedan lämna. Hon slutade första dagen! Motivering: Hon vill ha ett jobb där man rör på sig mer. Då söker man väl för fan inte ett jobb där man vet att man kommer sitta vid ett skrivbord hela dagen? Det är ju inte precis så att det står i jobbannonsen att man springer runder jätte mycket på vårt kontor..... Men jag hoppas att hon hittar ett jobb där man får röra på sig!

Sjukt rolig kväll igår. Jag och KK drack en massa Xider, dansade hela natten som galna i schlagerbaren och sjöng och skrek oss hesa. Träffade en mycket trevlig person som jag inte sett sedan gymnasiet tror jag. Så himla härligt, fick världens största (och längsta) kram. Så himla härligt!

Annars var det som jag sa, det är inte mycket som har hänt i Helsingborg sedan jag lämnade. De har byggt ett nytt Burger King på Norrehed och mer spännande än så blir det nog inte.

Idag blir min första utekväll i Helsingborg sedan i sommras. Ska till The Tivoli som vanligt. Slår vad om att ingenting har förändrats. Där kommer vara exakt samma folk som i sommras (alltså samma människor som jag gick i skolan med), dom kommer att se likadana ut och vi kommer att säga exakt samma saker till varandra. Men det är ändå lite speciellt. Helsingborg är ju ändå hemma. Spelar ingen roll hur bra jag trivs i mitt älskade Dubiln eller hur irländsk jag låter när jag pratar engelska eller hur mycket jag saknar den härliga gröna ön när jag inte är där, Sverige och Helsingborg kommer alltid vara mitt favoritställe. Mitt hem!

Norra Hamnen med vårt fina kulturhus.

Slottshagen med Kärnan

Ja, detta skulle ju egentligen blivit ett inlägg om party och att jag ska ut och dansa och ha kul, men istället blev det en lite kärleksförklaring till Helsingborg med lite fina bilder. Men det gillar vi också. Ha en riktigt rolig lördag, nu ska jag göra ve mig och sen ut på stan och dricka drinkar. Massa drinkar!

KÄRLEK

Jag älskar det engelska ordet kooky. Min pojkvän brukar alltid säga att jag och sättet jag klär mig på är det. Men hur ska man översätta det på svenska? Jag vet ju exakt vad det är men jag kan bara inte hitta ett svenskt ord för det. Någon som vet? Nu ska jag läsa blondinbella. 

Titta vad jag såg hos Quetzala!!! Måste berätta innan jag går och lägger mig. Pete Doherty och Carl Barat återförenas och skriver musikal! Det kan ju bara bli skitbra. Libertines är verkligen ett av tidernas bästa band. Dirty Pretty Things och Babyshambles är också otroligt bra men det är när killarna jobbar tillsammans det skapas bättre musik än någonsin. 
+ att jag är kär i Pete Doherty. 

KÄRLEK

Jag har kollat på Gossip Girl-avsnittet från igår som mamma spelade in till mig (riktigt bra var det första jag såg vi har inte den tvserien på Irland men har läsat böckerna så bad mamma spela in till mig igår när jag jobbade. Lång mening, förlåt.), målat naglarna rosa med gult glitter, ätit lösgodis till middag, pratat me älskling alldeles för länge i telefon (mamma kommer döda mig), sms:t Baby C och letat efter + hittat mina rosa glittriga benvärmare. Mycket bra onsdagkväll. Dags att sova.

Jag hatar kändisar (kanske inte alla men ni vet sånna mediakåta, äckliga, pengahungriga svin). Ändå är jag smått besatt av en av de värsta. Paris Hilton. Jag tycker att hon är så himla snygg, jag kan inte låta bli att läsa om henne, jag sparar bilder av henne på datorn och kollar på hennes dåliga filmer och Simple Life. Och jag har ingen aning om varför. Egentligen tycker jag ju att hon är komplett idiot, tvärtemot allting jag tror på. Ändå är jag kan jag inte sluta, Paris Hilton är en drog. En snygg drog.

De ringde precis från jobbet jag hade intervju för idag och frågade om jag kan komma på utbildningsdag imorgon. Har jag fått jobbet eller? Vill egentligen inte ha det men man måste ju jobba. Hellre ett skitjobb än inget jobb.. Tele marketing är det i alla fall. Jag ska boka partyn för olika företag. Ni vet sådana underklädespartyn och tupperwearpartyn och allt vad det är. Skit jobb.

Bara för att jag sagt att jag inte får något ut av att blogga får jag bloggsug. Bloggar ju så himla sällan att det kan väl knappt räknas men då och då känns det bra att skriva lite. Just nu är jag dock bara uttråkad. Har varit hemma från Irland i en dag och jag saknar älskling så sjukt mycket redan... Det här kommer bli jobbigt men vi ska fan klara av det. Långdistansförhållande..

Hade jobbintervju idag. Ge mig ett jobb snabbt som satan för det är så tråkigt att bara gå hemma och inte göra någonting. Klättrar redan på väggarna.